Vår lägenhet har på sistone fått sig en nätt liten makeover, som jag skrev om i tidigare inlägg. För att vi ska orka stå ut att bo här ett tag till eftersom vi aldrig får lägenhetsnapp. Detta är det senaste, fyra fina ljuslyktor (från Indiska, igentill köksbordet. De står då där för tillfället i alla fall, innan adventsljusen dyker upp. Gillar i alla fall mina nya lyktor, som jag drömde om två nätter innan jag köpte dem. Tyckte det var dags då.
torsdag 18 november 2010
onsdag 17 november 2010
Jag har gjort det igen
måndag 15 november 2010
Random stranger
Igår när jag var på Hemköp stod det en äldre man bakom mig i kassan, kanske i åttioårsåldern eller lite yngre, och jag märkte att han tittade på mig när jag betalade, så jag tittade tillbaka lite snabbt. Sen när jag stod och packade mina varor kom han fram till mig och sa:
- Du klär dig fint.
(Jag skrattar lite)
-Tycker du? svara jag lite smått försvånat.
- Ja, perfekt! säger han och håller handen framför sig som att ge eftertryck åt det han sa. Sen gick han.
Jag tycker det var trevligt faktiskt. Jag känner på mig att många hade tyckt att han var en "snuskgubbe" eller så bara för att han sa så. Jag tycker det är tråkigt att unga ofta har den inställningen att det alltid är så. Jag tror faktiskt ärligt talat att han att jag klädde mig fint, han verkade uppriktigt. Hur ofta får man egentligen komplimanger så där av främlingar? Inte jätteofta.
Jag hade på mig min röda ulljacka med dubbelknäppning och stickad/virkad svart halsduk. Kanske jag såg så klassisk ut så det föll honom i smaken? Jag vet inte.
- Du klär dig fint.
(Jag skrattar lite)
-Tycker du? svara jag lite smått försvånat.
- Ja, perfekt! säger han och håller handen framför sig som att ge eftertryck åt det han sa. Sen gick han.
Jag tycker det var trevligt faktiskt. Jag känner på mig att många hade tyckt att han var en "snuskgubbe" eller så bara för att han sa så. Jag tycker det är tråkigt att unga ofta har den inställningen att det alltid är så. Jag tror faktiskt ärligt talat att han att jag klädde mig fint, han verkade uppriktigt. Hur ofta får man egentligen komplimanger så där av främlingar? Inte jätteofta.
Jag hade på mig min röda ulljacka med dubbelknäppning och stickad/virkad svart halsduk. Kanske jag såg så klassisk ut så det föll honom i smaken? Jag vet inte.
söndag 14 november 2010
Bilder från Jönköpingsresan
fredag 12 november 2010
Nagellack
Jag gillar mitt nya guldiga nagellack. Jag var lite orolig att det skulle vara för extremt för min smak, men det var det faktiskt inte alls. Tyckte det var ganska diskret ändå... Dessutom var det utan tvekan det mest hållbara nagellack jag någonsin haft tror jag. (Maybelline MNY) Vanligvis börjar det lossna efter bara någon dag tycker jag, men detta höll utan problem i minst en vecka! Sen kan jag väl erkänna att bilden är tagen lite sent, så det har börjat försvinna lite kring nagelbanden, men det höll som sagt väldigt länge innan det hände. Ny favorit!
torsdag 11 november 2010
onsdag 10 november 2010
Min matvecka
Den här veckan har jag bestämt att jag har "matvecka", alltså att jag lagar maten varje dag, bestämmer vad som ska lagas och dessutom kör jag på nya maträtter som vi inte har ätit hos oss någon gång. Igår blev det pastapytt med yogurtdressing, idag blev det hemgjord potatissallad och kryddjärpar, och imorgon har jag tänkt mig linssoppa med stomp (bröd som man steker i stekpanna). På fredag däremot hoppas jag på att få igenom tacos som matförslag. Nu var det på tok för länge sen!
Årets första julklapp
Kan stolt tillkännage att jag redan har köpt årets första julklapp! Jag använder orden stolt och redan eftersom att detta nästan är rekordtidigt för min del! Sen får vi väl se hur det fortsätter förstås... Då jag alltid brukar köpa mina julklappar rätt så nära jul så känner jag att jag kanske skulle komma att sakna det om jag var ute i för god tid, för det har ju en viss charm och känns som en tradition. Men hallå, Sofie, tänk efter! Det finns nog ingen risk att jag hinner klart i tid ändå...
måndag 1 november 2010
Vår minisemester
Nu har jag inte skrivit blogg på över en vecka, fy på mig!
För lite drygt en vecka sen åkte jag och Henric på minisemester till Jönköping. Jag hade aldrig varit där innan. Vi hälsade på en god vän på nervägen (låter som ett namn på en gata, eller hur?), Henric skulle hälsa på en "förstärkarguru" och så bodde vi på hotell i två dygn och bara hade det mysigt i höstrusket.
Vi har en burk, eller sparbössa eller vad man ska säga, en kub med öppning för att stoppa in mynt i, som det står "roligheter" på. Där har vi sedan vi gifte oss stoppat i lite mynt eller sedlar som vi kunnat avvara som vi tänkte använda när vi vill göra något roligt, fast plånboken inte riktigt tycker sig ha råd. Som nu ungefär. Nu är det höst och blir mörkare och kallare. Vad passar bättre då än en liten minisemester?
Henric och de andra två i bandet hade tagit sig ett litet höstlov i några dagar så då var ju detta ett ypperligt tillfälle. "Roligheterburken", som vi kallar den, hade nämligen åstadkommit så mycket som lite drygt ett och ett halvt tusen.
Så blev det alltså. Jag hade världens hemskaste hosta (kändes det som) vilket var otroligt jobbigt, men resan blev i alla fall otroligt mysig och vi var mer än nöjda.
För lite drygt en vecka sen åkte jag och Henric på minisemester till Jönköping. Jag hade aldrig varit där innan. Vi hälsade på en god vän på nervägen (låter som ett namn på en gata, eller hur?), Henric skulle hälsa på en "förstärkarguru" och så bodde vi på hotell i två dygn och bara hade det mysigt i höstrusket.
Vi har en burk, eller sparbössa eller vad man ska säga, en kub med öppning för att stoppa in mynt i, som det står "roligheter" på. Där har vi sedan vi gifte oss stoppat i lite mynt eller sedlar som vi kunnat avvara som vi tänkte använda när vi vill göra något roligt, fast plånboken inte riktigt tycker sig ha råd. Som nu ungefär. Nu är det höst och blir mörkare och kallare. Vad passar bättre då än en liten minisemester?
Henric och de andra två i bandet hade tagit sig ett litet höstlov i några dagar så då var ju detta ett ypperligt tillfälle. "Roligheterburken", som vi kallar den, hade nämligen åstadkommit så mycket som lite drygt ett och ett halvt tusen.
Så blev det alltså. Jag hade världens hemskaste hosta (kändes det som) vilket var otroligt jobbigt, men resan blev i alla fall otroligt mysig och vi var mer än nöjda.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)