Imorse vaknade jag med VÄRLDENS huvudvärk! Det är inte ofta jag vaknar med huvudvärk, för om jag har någon så brukar den gå över över natten, men idag var den extrem! Jag förmådde mig inte att gå upp när Henric skulle upp som jag brukar göra, utan gick upp ett par timmar senare och tog några alvedon, men efter en stund mådde jag så dåligt igen så jag fick lov att lägga mig igen. Klockan två ungefär gick jag upp, när Henric kom hem och gjorde frukost åt mig. Jag har tänkt många gånger på hur jobbigt det måste vara att bo själv och vara sjuk. Tycker jag i alla fall, då ingen kan pyssla om en och göra sådant man inte orkar. Jag var nämligen aldrig sjuk när jag bodde i Malung, så jag vet inte riktigt hur det är. Resten av dagen har jag mått lite till och från, blev bättre, men känner mig konstant orkeslös.
Dessutom har jag ont i näsan. Tro det eller ej, men igår slog jag i näsan, där den börjar upptill, med världens kraft i dörrkarmen! Låter hemskt klumpigt, jag vet, men jag vet inte vad som hände! Jag var inte alls nära tyckte jag! Jag böjde mig fram för att slänga tvätten i tvättkorgen och så PANG, så exploderade det i huvudet. Helt sjuk känsla var det, och jag blev livrädd att jag hade skadat den rejält, brutit den eller så. Kom fram till att den nog inte var det, men då blev jag istället rädd för att bli blå. Man vill ju inte skada ansiktet, det är ju det värsta! Usch! Men imorse när jag vaknade frågade jag Henric hur det såg ut, och det var inte blått. Jag kanske är lite svullen, och har ont, men inte mer än det... Pjuh!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar