Förkortningar

Jag är ung, det vet jag. Jag tycker i alla fall att man är ung om man är 22 och det skulle nog de flesta hålla med om, förutom kanske en del barn... Men jag känner jag mig inte så ung i alla lägen faktiskt. Inte så inne i alla fall! Jag använder nämligen inte alla dessa fortkortningar på ord, som jag inte tycker behöver fortkortas i talet.

Som en gång när jag besökte McDonalds med några i min familj (vilket inte händer så ofta) så var det jag som skulle beställa och då uppstod denna konversation mellan mig och en jämngammal kille i kassan:

- Och en mellan pommes frites.
- En pommes?
- Och en bearnaisedipp.
- En beadipp?

Jag började därmed känna mig ganska irriterad för det kändes verkligen som att han rättade mig hela tiden genom att säga den kortare och mer "hippa" varianten. Det går väl lika fort att säga pommes frites som pommes? Det är ju lika många stavelser! What's the point?
Det kändes snarare som att det borde ha varit han som hade sagt den "korrekta" varianten för kolla att jag beställt rätt.
Kanske jag helt enkelt är helt ute. Kanske ni tycker jag låter som en gammal hagga som klagar på sådant här, men jag har inte mycket till övers får sådana förkortningar.

Förresten, jag förstår inte heller varför man säger "Det spårade" när man menade "Det spårade ur". Hur drygt är det att säga "ur" egentligen? Sådärja, nu har ni fått ett redigt "klagaöveronödigasaker"-inlägg av mig! Varsågoda!