Halva reapriset

För ett tag sen när jag jobbade själv i butiken och inte hade några kunder på väldigt länge slängde jag ihop den här mindre seriösa dikten. Något var jag ju tvungen att sysselsätta mig med! Den började dock från min synvinkel och övergick i kundens efter en liten stund... Men vadå, i poesi får man väl göra hur man vill!

Kunder kommer, kunder går,
jag ensam här i kassan står.
Kvinnor, damer och små tanter,
handlar slut på sina kontanter.
Det känns lättare med röda lappar,
för när jag i kassan knappar,
blir priset plötsligt fågelsång
och då gör det inget om den är lite trång,
för i år ska man ju bli smal.
Man kanske även ska köpa en sjal?
Den kostar ju nästan ingenting,
det är ju halva reapriset när allt kommer omkring.
Ska man kanske ha något mer?
Av byxor kan man ju alltid ha fler!
Man borde kanske passa på!
Det gör ju inget om de är lite för små.
Visst, de kanske inte riktigt går igen,
men det gör de säkert sen!
"Då tar jag även dessa,
så slipper jag säkert stressa
och leta jeans när det är kris
för då är det ju inte samma fina pris."
Oj, nu blev det mer än jag hade tänkt!
Den blir nog inte populärt hos Bengt.
Men han vill väl att jag ska vara fin?
Då får han faktiskt hålla god min!
Han köpte ju nyss all den där bråten,
och så alla grejer till båten.
"Tack så mycket, då var det bra,
eller ett par strumpor kan jag ta.
Men nu skyndar jag mig ut,
annars kanske pengarna tar slut!
Då är det dags att gå,
tack så mycket. Hejdå!"