onsdag 24 februari 2010

Kedjebrev

Kedjebrev (eller ja, kedjemail och sms är väl vad det mest handlar om) är någonting som jag alltid har irriterat mig enormt på. Framförallt de som handlar om något i stil med "Om du inte skickar det här mailet till alla i din adressbok inom en kvart kommer din mamma att dö." Visserligen tror jag inte på det där ett smack, men jag tycker det ändå är väldigt otrevligt att få höra. Ett sådant otrevligt "hot" är inget jag vill utsätta mina vänner för, även om det inte är ett dugg sant. Det verkar finnas tre olika sätt att se detta på och hantera det: 1. Man tror på det, får panik och skickar iväg det så fort som möjligt. 2. Man tror inte riktigt på det, men skickar vidare för att inte ta någon risk. 3. Man tror inte på det, skickar det inte vidare och hjälper kedjebrevet därmed att dö.

Jag tillhör de som alltid väljer det tredje alternativet. Jag klandrar däremot ingen för att de är rädda, för det ju inte ett så trevligt att få höra ändå, i vilket fall som helst! Jag har det däremot som principsak. Det spelar ingen roll om det handlar om "gör du inte detta kommer något hemskt hända", om det handlar om "om du skickar detta och får tillbaka det X antal gånger så är du en riktig vän", eller "tyck synd om detta sjuka barn och skicka det till alla du känner". Vilket som, jag har det som princip att inte vidarebefordra och det blir lättast så.

Det enda kruxet är om en vän skickar och vill att man ska skicka det till en massa folk och tillbaka till vännen för att visa uppskattning, då blir det lite svårare för jag vill ju inte såra personen i fråga genom att inte skicka tillbaka det. Men så ni vet, ni som läser detta, skickar jag inte tillbaka något liknande så ta det inte personligt, det är mina principer!

1 kommentar:

Anonym sa...

Min princip också!
Tycker alltid kedjemejl lämnar en dålig smak i munnen så att säga, spelar ingen roll om det innehåller hot, lockelser eller sympatiönskningar. Och det är extra jobbigt med de där "skicka tillbaka som ett bevis på att du tycker om mig"-mejlen!
Plus att jag kan bli besviken när jag tror jag fått mejl från en vän, och sedan är det bara något sånt där...